Jag tänkte börja en liten blogg serie, om historian bakom det moderna dotNET (.NET). Vad var det som hände när man gick från den gamla “legacy” .NET Framework v1-v4 till en sväng förbi .NET Core v1-v3, vidare med den moderna .NET5 som sedan inkrementerat ett nummer varje år i november, till dagens .NET10. Där vi har landat idag (sedan 2025-11).

Välkommen till en resa genom tiden. Om du skriver C#-kod idag, under 2026, är du förmodligen van vid att allt bara fungerar. Du kan köra din kod på en Windows PC, Mac, mobil Android eller iOS. Driftsätta koden i en Windows Server eller Linux-container i molnet, samt bygga ett högpresterande WebAPI:er med ett par rader kod.

Men det har inte alltid varit så. För att förstå varför dagens .NET 10 är ett tekniskt öppen källkods mästerverk, så måste vi spola tillbaka bandet till tiden då Microsofts ekosystem var fastlåst i en helt annan värld.

Eran av ett monopol på Windows: .NET Framework

Under 2000- och 2010-talet var det .NET Framework som gällde. Det var kraftfullt, stabilt och drev tusentals företag runtom i världen. Men det hade två gigantiska begränsningar: det var proprietärt (inte öppen källkod) och det var helt låst till Windows.

En liten rolig detalj som är värd att nämna är att Microsoft faktiskt hoppade över versionerna 4.1 till 4.4. Efter den stora uppdateringen i .NET 4.0 gick de, efter ett par mindre patch uppdateringar (som 4.0.3), direkt till .NET 4.5 år 2012.

Evolutionen: .NET Framework (2002 – 2019)

För att förstå hur vi hamnade i dagens moderna, plattformsoberoende .NET v5-v10, måste vi titta på de milstolpar som formade ramverket under dess första två decennier.

Från födelse till den sista Windows-låsta versionen

Version Släpptes (År) De viktigaste nyheterna
.NET Framework 1.0 2002 Startskottet för hela plattformen som introducerade språket C# 1.0 och den gemensamma exekveringsmiljön (CLR).
.NET Framework 1.1 2003 Första uppdateringen som lade till inbyggt stöd för tidiga mobiltelefoner och bättre databashantering via ODBC.
.NET Framework 2.0 2005 En enorm milstolpe som introducerade Generics (generiska typer) vilket revolutionerade hur effektivt vi kan hantera datasamlingar.
.NET Framework 3.0 2006 Gav oss grundstenarna för moderna Windows-appar genom att introduceras tunga undersystem som WPF för design och WCF för kommunikation.
.NET Framework 3.5 2007 Introducerade den revolutionerande sökfunktionen LINQ och lambda-uttryck som förändrade hur vi filtrerar och hanterar data i kod.
.NET Framework 3.5 SP1 2008 Gav världen den allra första versionen av Entity Framework, vilket lade grunden för hur vi än idag mappar databaser till C#-objekt.
.NET Framework 4.0 2010 Fokuserade stenhårt på parallellprogrammering och flertrådskörning genom introduktionen av Task Parallel Library (TPL).
.NET Framework 4.5 2012 Förändrade asynkron programmering för alltid genom att introducera de ikoniska nyckelorden async och await.
.NET Framework 4.6 2015 Gav oss den nya, mycket snabbare 64-bitars kompilatorn (RyuJIT) och bättre stöd för moderna krypteringsstandarder, samt nyare Windows-funktioner.
.NET Framework 4.7 2017 Fokuserade mycket på touch-stöd, kryptografi och bättre hantering av högupplösta skärmar (High DPI) i gamla skrivbordsappar och uppdaterade säkerheten i webbkommunikation.
.NET Framework 4.8 2019 Den absoluta slutstationen för det klassiska ramverket (.NET Framework). Fokus var på maximal stabilitet, buggfixar, förbättrade säkerheten och cementerades som den sista stora uppdateringen av det gamla ramverket.

Revolutionen: .NET Core-eran (2016 – 2019)

Parallellspåret och kaoset… Detta var den spännande men stundtals kaotiska perioden då Microsoft byggde om sin motor från grunden för att göra den öppen, modulär och helt oberoende av Windows.

Microsoft jobbade dock i ett rasande tempo. Världen förändrades snabbt. Utvecklare ville köra sina appar i lätta Linux-miljöer i molnet, och Mac blev allt populärare bland programmerare. Microsoft insåg att de var tvungna att tänka om från grunden.

Svaret blev .NET Core 1.0, som släpptes i juni 2016.

Detta var en helt ny, modulär och cross-platform version av .NET skrivet helt som öppen källkod (Open Source). Plötsligt kunde C#-kod köras på Linux! Men den tidiga resan var smärtsam. Många gamla bibliotek saknades, och utvecklarvärlden splittrades i två läger: de som körde det gamla, säkra “.NET Framework” och de som vågade testa det nya, snabba “.NET Core”.

Arkitektur-kaoset: Under den här perioden var det förvirrande för utvecklare. Vi hade .NET Framework (för Windows), .NET Core (för cross-platform) och Mono/Xamarin (för mobilappar). För att försöka hålla ihop allt skapades .NET Standard – ett slags kontrakt som sa vilka funktioner som måste finnas i alla systemen. Det fungerade, men det var rörigt.

Version Släpptes (År) De viktigaste nyheterna
.NET Core 1.0 2016 Den första helt öppna (open source) och plattformsoberoende versionen som gjorde det möjligt att köra .NET på Linux och macOS.
.NET Core 2.0 2017 Öppnade upp tusentals saknade API:er via .NET Standard 2.0, vilket gjorde det möjligt att faktiskt flytta över existerande affärssystem till den nya plattformen, användbart på riktigt för vanliga utvecklare.
.NET Core 3.0 2019 Tog det historiska steget att flytta över stöd för traditionella Windows-skrivbordsappar (WPF och WinForms) till Core-plattformen samt introducerade gRPC för supersnabb API-kommunikation.
.NET Core 3.1 2019 En stabil långtidssupport-version (LTS) som polerade prestandan och cementerade .NET Core som redo att helt pensionera det gamla .NET ramverket (.NET Framework).

Nu fanns det plötsligt väldigt få anledningar att stanna kvar i det gamla legacy .NET Framework…

Enandet: Den moderna .NET-eran (2020 – Idag)

Här raderade Microsoft namnen “Core” och “Framework” för att skapa en enda gemensam plattform för allt från molntjänster och mobilappar till AI och spelutveckling.

Version Släpptes (År) De viktigaste nyheterna
.NET 5 2020 Det stora namnbytet där “Core” skrotades för att ena plattformen, samt introduktionen av C# 9 med Records och Top-Level Statements.
.NET 6 2021 En enorm prestandabomb till LTS-version som revolutionerade webbutvecklingen genom introduktionen av Minimal API:er och C# 10.
.NET 7 2022 Fokuserade på molnbaserade applikationer (cloud-native) och banade väg för C# 11 med fantastiska verktyg som Generic Math och Raw String Literals.
.NET 8 2023 Tog applikationshastigheten till extrema nivåer med Dynamic PGO, introducerade TimeProvider för enhetstester och gjorde C# 12:s Primary Constructors till standard.
.NET 9 2024 Integrerade djupa optimeringar för AI-utveckling och bjöd på smarta språktillägg i C# 13, som metoden .Index() i loopar och det nya, snabbare Lock-objektet.
.NET 10 2025 Den senaste LTS-versionen med inbyggt fullskaligt stöd för tunga tensor-beräkningar (AI) och det efterlängtade field-nyckelordet i C# 14 för ännu renare kodstruktur.
.NET 11 PREVIEW 2026 (nästa STS-release för november 2026) fokuserar på en djupgående modernisering av plattformens fundament genom att aktivera Runtime Async som standard, flytta mobil- (MAUI) och WebAssembly-appar helt till CoreCLR för en enhetlig exekveringsmiljö, samt leverera kraftfulla JIT- och AI-optimeringar direkt under huven.

Det stora namnbytet: Varför försvann “Core” och “Framework”?

I slutet av 2019 stod Microsoft inför ett vägskäl. .NET Core 3.1 var en enorm succé, och .NET Framework 4.8 var vid vägs ände. Det var dags att slå ihop visionerna och skapa en enda plattform för att styra allt.

Man fattade då tre strategiska beslut:

  1. Skrota namnet “Framework”: Det förknippades med den gamla Windows-låsta tekniken.
  2. Skrota namnet “Core”: Eftersom detta nu skulle bli den enda, huvudsakliga plattformen behövdes ingen särskiljning längre. Det nya namnet blev kort och gott bara .NET.
  3. Hoppa över version 4: Eftersom det gamla ramverket slutade på version 4.8, insåg man att om den nya plattformen döptes till .NET 4.0, skulle folk tro att det var en uppdatering till det gamla systemet. För att undvika total förvirring hoppade man direkt till nummer 5.

Resultatet… Vi landade under 2020, kort och gott på .NET 5, den nya och moderna plattformen.

Målet med denna nya era var glasklart: En plattform, en runtime, ett verktygsset – för webb, moln, skrivbord, mobil och spel.

I nästa del av bloggserien dyker vi rakt in i november 2020. Startskottet för den moderna eran, dagen då .NET 5 och C# 9 släpptes lös och förändrade hur vi skriver C#-kod för alltid…

Källor: